Lycka

Happy bad mig att skriva ett inlägg, så jag valde något som alla kan relatera till, nämligen lycka: 

I ungefär ett år har jag gått runt med denna tanke - och jag fascineras fortfarande av den.
Det är så lätt att göra fel och så svårt att göra rätt.
Vem som helst kan misslyckas i livet, men vem som helst kan inte lyckas. Alla kan falla handlösa och låta sina liv gå i kras, men för att bygga upp sitt liv till ett lyckligt sådant måste man kämpa.
Detta tar man för givet, fastän det ju är häpnadsväckande. Världen är verkligen ett genomtänkt, välsvarvat helvete.

För att konkretisera min fundering:
Det som är sällsynt bli dyrt, både det abstrakta och konkreta –liksom lycka och diamant.
Om jag bygger ett hus måste jag arbeta för att hålla det uppe. Utav naturen går det mot det sämre; det förfaller.

Är det inte lustigt att det tar tid att göra sig fin, eller att man blir äcklig och ful ifall man "missköter sig"? Som sagt, vi tar allt detta diskreta lidande för givet.
Likadant är det med vår eviga strävan efter något. Den där drömmen som alltid byter skepnad när vi når den. Människan går ständigt med en snärtande piska mot ryggen.
Ifall det finns en gud så är denne ond.

Lycka är inte ett permanent stadie; lycka är att jaga en dröm; lycka är att hoppas; lycka är att leva utan att ångra! 

Man springer efter lyckan och när man är där så ba' 
"Oj, det var en illusion" och livet ba' "Ägd!".
 Den enda lyckan här i livet är fan kemisk.
- Full Jonna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0